Nu har jag pratat med Emelie, Ajje och mest med Tony. Så nu känns det bättre.

Angående det där jag skrev om i förra inlägget.

 

Men jag är grymt trött, fattar väl inte riktigt varför men när man är trött orkar man inte stå emot riktigt när dåliga tankar smyger sig på och plockar ner en bit för bit.

 

Eller ja, trött är jag antagligen för att det är liiiite mycket nu.

Separation, flytt, barnen, Ajje, hundarna, vännerna och skolan.

Uppräknade utan inbördes ordning.

 

Skulle verkligen vilja kura ihop mig i famnen på nån som bryr sig och som tycker om mig, och få tröst.

Antar att det är en del av singellivet som man får lära sig leva med.

Det borde ju bli lättare med tiden för nu i början så är man ju ändå van att kunna få tröst när man behöver det.

 

Vill vakna imorgon och känna mig frisk, stark och redo  to kick some ass!

 

Ska ringa Koppaleden imorgon och kolla läget.

Kolla läget med Gullvi också. Och packa!

 

Det måste bli flytt på måndag!

Har fixat hjälp till då.