Undrar varför jag alltid vill göra mer för en person än personen vill göra för mig?

Det har alltid varit såhär, hela mitt liv.

 

Varför är jag sån?

Hur slutar jag vara sån?

 

Varför kan jag inte bara strunta i andra som dom struntar i mig?

Och mot vissa, bara göra saker för dom till en viss gräns?

 

När man nu säger att man vill göra nåt för en, varför gör man då bara hälten, varför väljer man att inte se biten som kanske är jobbigare och som kräver mer?

Jag gör inte hälften, jag går genom eld och vatten om jag nu ska hjälpa nån.

 

Gör jag det för att bli populär?

För att folk ska tycka om mig?

Tycka att jag är snäll?

 

Jag vet inte om det är därför, vet ni?

Det hjälper hursom helst inte, jag är inte populär hos nån, inte omtyckt mer än av några vädligt få och några tycker nog jag är snäll.

Fler tycker nog att jag är dum.

 

Ge mig tips tack!