Efter min operation, på min resa till ett bättre och hälsosammare liv, har jag ibland undrat över var jag kommer att klä mig i när jag blivit smalare.

Jag har fortfarande den undringen och är också rädd att jag ska vilja klä mig för ungdomligt. Jag är 45 år och vill inte klä mig som en tant, men inte heller som en femtonåring.

För visst finns väl den indelningen på riktigt? Inte bara i mitt huvud?

Klart att gränsen för vad som är vad inte är knivskarp, vilket är tur men också gör det lite svårare.

 

Innan op valde jag inte kläder direkt, utan jag fick köpa det jag kom i. Eller ok, jag valde väl mellan dom få plagg jag kunde ha. Nya kläder behöver man, speciellt när man är gravt överviktig, för då sliter man mer på kläderna.

 

Jag tror att min klädstil är mer åt det tuffa hållet, men med inslag av det mjukare.

Tex ett par snygga skor, stövletter eller boots, slitna jeans, en top/blus i nåt mjukt material eller spets och så en skinnjacka i bikermodell.

Det där är en outfit som går att variera väldigt enkelt.

 

Som fet var skjorta eller blus inget favoritplagg direkt, det var helt enkelt för stelt och utan stretch så satt såna plagg åt överallt och fastnade på valkarna.

Men nu känner jag att jag är redo att plocka in dom plaggen i min garderob igen.

Just nu är jag sugen på en tunn variant i militärgrönt och en i rutigt. Bland annat...

 

Min skogarderob har också blivit för stor, men tur nog är det mycket där jag kan ha ändå.

 

Det vore toppen att få åka ner till Ullared och få handla på Gekås och affärerna runt om och fokusera på att fylla min egna garderob, genom åren har jag ju knappt handlat kläder alls åt mig själv där.

 

Men jag är ju inte klar med min viktresa än och dessutom kostar en ny garderob en del pengar.

Det är bättre att ta det lite i taget allteftersom man går ner i vikt, prova sig fram vad man trivs i och hålla sig till användbara kläder.

 

Ja, kära vänner, Mian har ett litet problem det har hon.

 

Men gissa om det är ett kärt problem!!??